Azal n wemdan di tmetti yettbin-d s tigawin d leqdi, 28 iseggasen ɣef wasmi iruḥ yiwen wejgu n ccna n teqbaylit ababat n rruḥ n tezlit taqbaylit. Sliman Σazem d yiwen uccenay amedyaz ameqqran, ilul deg wass 19 ctember 1918 deg Ugni Ggeɣran. Seg wasmi meẓẓi i iḥemmel tejewwaqt. Deg ussegas n 1937 yeǧǧa taddart-is iruḥ ɣer Fransa. Dinna yerwa tidak yuεren, yerwa lḥif d lmizirya imi lexlaṣ i s-ttakken deg uxeddim ur t-ikeffu ara.
Yebda ccna di Fransa. Yettɣenni di leqhawi dɣa imir yemlal d waṭas n yinaẓuren akked yicennayen, ger-asen Mohamed El KAMAL, Ccix Nurdin akked wiyaḍ… D nutni i s- yefkan afud akken ad d-yenǧer abrid-agi n ccna. Di 1945 yessufeɣ-d tasfift tamenzut, deg-s 8 n tezlatin s taɛrabt (dderǧa. Σeddan kra n iseggasen, yebda yessufuɣ-d tizlatin s teqbaylit. Tizlatin timezwura yewwi-tent-id ɣef lɣerba. Azwel-nsent “ A Muḥ a Muḥ, d aɣrib d aberrani, ay afrux ifirelles”. Iɣenna aṭas ɣef lɣerba axaṭar ijerreb, yeẓra amek tella temɛict n weɣrib di tmura n medden . Deg useggas n 1956 iḥus-as i lbaṭel i yexdem urumi di tmurt n lezzayer dɣa yessufeɣ-d yiwet n tezlit i wumi yeqqar “Ffeɣ ay ajrad tamurt-iw” syinna yerna-d “iḍher-d wagur” Asmi i tefra tegrawla tazzayrit, tammurt tuɣal-d ɣer tarwa-s deg useggas n 1962, nenwa dayen yeffeɣ urumi, lehna ad-ttεum di tmurt. Maca mačči akken ara targuḍ ara teffeɣ, imi deg useggas 1963 yuɣal-d lbaṭel d ajdid. Terwi tmurt abaɛda di Tmurt n Leqbayel. Dda sliman tḥuza-t tyita. Dɣa d aya i t-yeǧǧan netta akked wiyaḍ (Besɛud Muḥenda Aεrab…) ad d-snulfun yiwet n tiddukla deg useggas 1966, iwumi qqaren “l’accadimie berbère”. Dda sliman yuɣal icennu ccna tamḥaddit. Gger tezlatin-agi ad d-naf “ah ya baba ɣayu”, “amenṭas mi ara yeḥṣel”, “izem yečča-t uwtul” . Adabu n Lezzayer ur yecrih ara s ubrid-agi i d-yewwi imir, dɣa ḥwin-t si ṛṛadyu tis snat, acku taqbaylit d taɛdawt n wid iḥekmen. Dda Sliman ur yexdim ara kan ccna tamḥaddit, maca yeccna ɣef yal aḥric di tmetti : tamṭṭut ” a taqbaylit a tigejdit”, cbaḥa n Tmurt n Leqbayel d idurar-is. Tamdyazt n dda Sliman lqayet teččur d inumak yeṣfan, tesɛa azal d ameqqran.Aya yewwi-t-id ɣer umdyaz ameqqran Si Muḥ Umḥand wuɣur yettuɣal. Sliman Σazem d yiwen umdyaz yettwalin ɣer zdat imi netta yettwassen d anaẓur afelsafi, am deg tezlatin yeccna “Zzman tura yexxerweḍ” “terwi tebberwi” d waṭas nniḍen. Dda sliman yewweḍ leɛfu n Rebbi ass 28 di yennayer 1983 di Fransa. Maca ɣas yemmut, yeǧǧa-d agarruj ur nettfaka ara ama di tezlatin neɣ di tceqqufin n umezgun. Akken i s-yenna dda Lmulud At Mɛemmer “yella walbaɛḍ yella ulac-it, yella wayeḍ ulac-it yella”
Version imprimable
envoyer par mail
Commenter cet article
La Kabylie brûle toujours