Deg tesdawit n Σebderraḥma Mira, ɣef 07t00 yakan, ɣas akken d asemmiḍ, isenǧaqen iqbayliyen iteddem-iten waḍu deg yigenni. Imeɣnasen n Usqamu Asdawan n tesdawit n Bgayet, ur yeṭṭisen ara maḍi deg yiḍ i wakken ad d-sebɣen isluguten (slogan) n tikli, ferrqen iccer n lkaɣeḍ i yimsebriden d yinelmaden i wakken ad t-necden ɣer tikli ara yebdun ɣef 10t00. Zdat n temkarḍit talemmast n tesdawit, tuɣac n Meεtub, Ferḥat akked Ulaḥlu ttεeddayent-d ta zdat ta. Ibundrulen neṭḍen deg lḥiḍ n temkarḍit, yal yiwen d acu i yuran deg-s : "Yennayer iger-d tiɣri, Kker ay Aɣref aqbayli", "Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen", "Kker a Taqbaylit, ad d-tawiḍ Timanit", "Tilelli n ddin", "Win ur nesεi nnif d aɣilif"..atg. Γef 10t00, inelmaden bdan teffɣen-d seg tesdawit. Imi d-wwḍen ɣer tewwurt tameqqrant ḥebsen dinna, i wakken ad raǧun kra n yimeɣnasen n MAK i d-iṣubben seg yidurar, seg Ṣummam akked Swaḥel. Ineggura-a ur llin d wid yugten, imi aṭas deg-sen ur sεin ara ttawil i wakken ad d-asen. Imi nesteqsa imḍebbren n Usqamu Asdawan ɣef cwiṭ-a n yimesdurar i d-yusan, rran-aɣ-d : "Aya nella nettraǧu-t yakan, negmen fell-as. Akken teẓram yakk, drus maḍi n yelmeẓyen iqbayliyen i izemren ad xellṣen transport, imi ẓẓelṭ, tigellelt d miḥyaf n udabu azzayri ur ten-yezgil ara. Tuget ur xeddmen ara, imi adabu azzayri ulac ur sen-yefki ara axeddim. Wid izemren ad sseftin tadrimt-nsen deg Tmurt n Yeqbayliyen sserwalen-ten i wakken ad tt-sseftin deg tamiwin nniḍen, berra i Tmurt n Yeqbayliyen. Rnu-as daɣen, tignewt ur telli d tin iεiwnen aya, imi semmeḍ nezzeh lḥal, ala wid tekcem tsertit ara d-yeffɣen deg tignewt yecban ta. Maca aya, mačči anamek-is ur uminen ara s tikti n timanit. Tella tayeḍ daɣen, s wazal-is, Asqamu Asdawen urεad ur yeǧhid akken i t-nebɣa, imi sakken kan i d-ilul, deg nunember yezrin, ɣur-s ala sin wagguren n leqdic." Γef 10t30, 5 000 n yimdanen bdan leḥḥun deg uzniq abgayti. Ttsuɣun, cennun tikta n MAK : "Nekkni s Yiqbayliyen neεya di lbaṭel, tafsut taberkan tejreḥ ulawen", "Ferḥat di tmurt-nneɣ, Timanit d asirem-nneɣ", "Nbedd ɣef tizi n wass-a, nessekked ɣer zdat, Amek ara yili uzekka, yemmuger-aɣ-id umennuɣ", "Awid yellan di rrif, tagi d tamsalt n nnif"..atg. Azal n yiwet n tamert (ssaεa) d uzgen d tikli, ihi ɣef 12t00, imeɣnasen wwḍen ɣer uxxam n lwilaya n Bgayet. Dinna, gan yiwet n temrect (ddqiqa) n tsusmi ɣef yimeɣrasen n lgirra n FFS n 1963, n tefsut taberkant akked wid yemmuten ɣef tugdut . Syinakkin mass Lεarbi Yeḥyawi, aselway n Usqamu Asdawan n Bgayet, yeɣra-d ulɣu n MAK ilmend n usqdec n tutlayt taqbaylit deg yal annar. Imi yekfa, d mass Zwawi Raziq, yiwen seg iεeggalen n Usqamu aAɣelnaw n MAK, yeɣra-d tasuqilt s tefransist i ulɣu-nni i d-nebder yakan. Deg taggara, msefraqen yimdanen s talwit, wer cwal. Yal yiwen deg-sen yeqqar yessefk deg Yibrir ad d-neffeɣ s tuget, ɣef waya yessefk ad neqdec ugar deg wannar. Berkus Tiwal si Bgayet. Tiwlafin sɣur Hafit Zaouche
Tizi Wezzu Tikli Umusu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen di Tizi Wezzu ilmend n yixef useggas imaziɣen, tebda ɣef lewhi n 11:00 seg tseddawit n dda Lmulud At Mεemmer, azal n 5000 n yemdanen i d-yusan Irgazen , tilawin arrac , tiqcicin mgarawen yakk deg tzenqatin timeqranin n tizi lhan ddan am yiwen refden asenǧaq n Tmurt n Yeqbayliyen s ccnawi d teɣratin ger cnawi-yagi ad d-naf « Ass-a azekka Ferḥat yella yella », « A Lwennas d dda Lmulud mazalaɣ d Imazɣen », « Berwagiya » « ulayɣer nurja asirem »…, ɣef lḥaciyat yura-d « Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen », « Buteflika mačči d aselway n Yeqbayliyen », « Aɣref aqbayli yuḥwaǧ tilelli », « ulac smeḥ i udabu aramaɣ », « anwi wigi d Iqbayliyen », « Win ur nesεi nnif, d aɣilif »… Wigi d imeslayen ara d-teɣereḍ ɣef lḥaciyat i refden Yeqbayliyen, rnu ar waya aṭas n dqiqat n tususmi igan ɣef immeɣrasen n tmurt n yeqbayliyen, tikli tedda s talwit almi d anda i d-yeḍra unejmuε ameqqran i deg d-mmeslayen imeɣnasen n timanit i wegdud aqbayli. Deg tseɣrutt-nsen meslayen-d ɣef wayen iddarun deg tmurt , ɣef tizeɣzaɣt i yesseqdac udabu mgal leqbayel d wakal-nsen, rnu mmeslayen-d ɣef tmesgida n imasiḥiyen i ṣṣerɣen yenselmen iramaɣen deg Tizi Wezzu, anda i d-nnan tamurt n yeqbayliyen tettqadar akk tidiyanin n umadal. Ar deqqal tella-d yiwet n tmuffirt imiyessawel-d uqerru umussu n Timanit mass Ferḥat srid si Marikan yemmeslay-d i wegdud deg tilifun ufus, d ayen i yernan ccan i tikli-agi. Deg umeslay-is yessarem aseggas ameggaz i weɣref aqbayli, yesḥassef imi ur yezmir ad yili gar-aneɣ maca akken qqaren, mazal lxir ar zat. Ar taggara, fkan asiher ar tikli meqqren ara d-yeḍrun ass n 20 di yebrir ilmend n tefsut n imaziɣen. Tafzimt si Tizi Wezzu Tiwlafin sɣur Taḥeccat


— >


Version imprimable
envoyer par mail

Commenter cet article
Tiɣri id uran ufrinen Die Linke