Mass Aselway uɛḍil n Umussu n Timanit i Tmurt n Leqbayel, Massen iɛeggalen n Umussu, Mass, Massa, Tamsiwt, Azul fell-awen, azul fell-awent Riɣ ad d-mmeslayeɣ ɣef wayen i yuɣen tamurt-nneɣ ass-a d yiḍelli, ɣef wuguren i d-tettmagar yal ass, uguren yerzan yal aḥric : tasertit, tadamsa, tazmert , taɣuri d uselmed akked wiyaḍ ; maca smentifeɣ ad d-awiɣ awal-iw ass-a ɣef tsebbiwin i tt-yessawḍen ɣer da. Anagraw anserti i das-fkan at udabu i tmurt n Lezzayer deffir tmunnent-ines deg 1962 yebded ɣef kra n tgejda, gar-asent tmezgiyin, gar-asent daɣen timexḍiyin ; gar tgejda timezgiyin ur nbeddel ara seg tazwara n timunnent ar ass-a, ad d-nebder tiẓrakti taɛrabt-tineslemt. Tiẓrakti-ya ad tt-naf tura deg yisaḍufen n tmurt-a, gar-asent timendawin n-is ; ad tt-naf tezga deg yal tasuddut n uwanek (aɣerbaz, tamesgida, tiliẓri d yimaṭṭafen, taɣamsa, …) i tt-izerrɛen ssbeḥ meddi deg wallaɣen n Yizzayriyen akked Tezzayiyin. Tiẓrakti-ya, i d-wwin at tsertit yeɣran deg tmura n Waɛraben n ccerq (Maser, Lɛiraq, Ccam), i ibedden ɣef sin n yiḍarren, taɛrabt akked tneslemt, i iɛezlen akkit ayen ur nelli d aɛrab-ineslem, i iḥermen at tmurt seg umezruy -nsen lqayen, seg tutlatin-nsen tiyemmatin, seg yidelsan -nsen akked leɛwayed-nsen inesliyen, … Tiẓrakti-ya, mebla ccekk, d yiwet n tsebbiwt gar tsebbiwin i yessawḍen tamurt n Lezzayer s anda tewweḍ ass-a ; tewweḍ, sawḍen-tt s anda lluẓen warraw-is, ɣas akken tamurt tsab, teggender, imi lgaz d lpiṭrul ttkefkufen ; tewweḍ, sawḍen-tt ad gezmen asirem i yilemẓiyen akked tlemẓiyin n tmurt-a, imi ulac win ur nessarem ara, ur nettargu ara ad d-yeǧǧ tamurt-a deffir-s, ad yunag ɣer tmura n Lurup d tid n Marikan… Tiẓrakti-ya ur nebni ɣef sseḥ wala tidet, ur nebdid ɣef tlelli wala tugdut , tewweḍ ɣer taggara-s, imi idabuten n tmura « taɛrabin-tinselmin » ɣellin wa deffir wa ussan-a ineggura. Am wakken i gan at tmurt n Leqbayel deg yiseggasen n 1980, iɣerfan n tmura-ya suturen ass-a tilelli akked tugdut, suturen izerfan-nsen di yal aḥric n tudert (tawuri , tanezduɣt, tazmert, taɣuri, …). Tiẓrakti-ya ur tebni ara kan ɣef yiɣil akked yimerẓi, ɣef temḥeqranit, ɣef lbaṭel, ɣef meḥyaf, ɣef txidas, ɣef tukerḍiwin… ɣer Leqbayel, ɣer Yimaziɣen, s umata, tiẓrakti-ya tebna ɣef wayen yugaren akkit aya, acku deg-s tikerkas, deg-s nnker, deg-s aḥerrem n yimawlan n wakal seg wayen lan : tutlayt, idles, amezruy, taktayt, … D tikerkas iɣef tebna, imi akal-a ideg nella ass-a mačči aɛrab, acku d amaziɣ, d aqbayli ; d tikerkas, imi taqbaylit/tamaziɣt d tutlayt n Yiqbayliyen/Ilmaziɣen– imawlan n wakal n Tmurt ; d tikerkas, imi nekni s Yiqbayliyen, s Yimaziɣen, s umata, mačči d Aɛraben, acku ur aɣ-tesseɛreb, ur aɣ-tesseɛrib tneslemt, akken ur aɣ-terri ara tkatulikit d Ilaṭiniyen neɣ d Iregrigiyen ; d tikerkas, imi amezruy n tmurt-a ur yebdi ara seg wasmi d-yeẓdem ɛuqba Bnu-Nafeɛ d lɛesker-is ad aɣen akal n Tmazɣa s yiɣil ; d tikerkas i d-nnan, i d-qqaren yal ass, acku asmi d-yerza ɛuqba s akal n Tmazɣa, yufa-d amezruy n Yimaziɣen ɣezzif s wacḥal n leqrun, yufa-d dinna lxalat d tigellidin, … D annect-a akkit i tenker, i tnekker yal ass Lezzayer tunsibt, Lezzayer taɛrabt-tineslemt ; tenker-aɣ nekni, tenker tutlayt-nneɣ, idles-nneɣ, amezruy n tmurt-nneɣ, taɣerma-nneɣ … Amezruy n tmurt-nneɣ, Tamazɣa , ur yecbi ara win Mekka d Lmadina, win n at Quric, ur yebdi ara deg lqern wis 7 (deffir S. ɛisa), yebda asmi d-tlul ddunit… Imaziɣen ddren, llan yakan di tallit n Rum d Qerṭak ; di Tmazɣa, uqbel lqern wis 7, mačči d « lǧahiliya » i yellan ; i yellan d Igelliden am Mass-nsen , Yugur-ten ; i yellan d imussnawen n teklizt am St Augustin, St Donat, i yellan d imyura imeqqranen yecban Apulée … Taɣerma n Yimaziɣen ɣezzif umezruy-is, tella asmi llan Iferɛunen, asmi i yella Rum akked Qerṭaj, maca asmi d-terza tneslemt s akal n Tmazɣa, Imaziɣen gren-d ifassen-nnsen, sawḍen ddin-a armi d Maser, sawḍen-t armi d tama n wadda n tmura n Lurup… D amezruy-a i yenker, i inekker udabu n Lezzayer taɛrabt-tineslemt ; lemmer d lebɣi tili sin n lesnaf n yimezruyen i yettwaselmaden deg lakul n tmurt-nneɣ : amezruy n tmurt akked win n ddin, gar-asen tineslemt ; lemmer d lebɣi tili ur yuɣal ara umezruy n tɣerma taɛrabt-tineslemt deg win n tmurt n Yimaziɣen. Tella daɣen tkerkest-nniḍen ur iqebbel ara leɛqel : akken i tella deg tmendawt akked yisaḍufen-nniḍen n Lezzayer tunsibt, tawennaṭ tasnilsant ur tseḥḥa, ur deg-s tidet. Yessefk ad d-nini, ad naru belli taqbaylit/tamaziɣt mačči kan d « tutlayt taɣelnawt », d tutlayt tayemmat n waṭas n Yizzayriyen akked Tezzayriyin, am wakken i tella « taɛrabt tazzayrit » d tutlayt tayemmat n Yizzayriyen-nniḍen, ɣas akken ur ukin, ur as-gin azal ; yessefk daɣen ad d-nini belli « taɛrabt n uwanek » i izemren ad tili tunsibt, ur telli werǧin d taɣelnawt, imi ur telli ara d tutlayt tayemmat n kra n Uzzayri …
Deg wadeg n tyuga tutlayin tiyemmatin/tut. Timuddurin, deg Lezzayer tunsibt seqdacen tayuga-nniḍen : tut. Tiɣelnawin-tunsibin/tiwerdalin… ɣef wakka ay ulac deg lakul n Lezzayer « la maternelle », ɣef wakka i yella kan « le préscolaire »….
D tisebbiwin-a akkit, gar-asent tid i d-nebder iwsawen, i daɣ-yeǧǧan numen ur yettaf ara iman-is Uqbayli deg uwanek-a aɛrab-ineslem ; d tisebbiwin-a i daɣ-yeǧǧan nekkat ad nesbedd awanek amaynut ideg ara afen Yizwawen iman-nsen, tutlayt-nsen tayemmat, amezruy-nsen, taɣerma-nsen… Tegra-d tneqqiṭ taneggarut bɣiɣ ad awen-d mmeslayeɣ fell-as. Imawlan-nneɣ ǧǧan-aɣ-d anagraw n tugdut swayes leḥḥut tudrin n Leqbayel armi d asmi i t-terẓa Fransa, gar 1830 akked 1962, yerna ikemmel-as udabu n Lezzayer. Tugdut-a i nebɣa ad d-nesbedd ass-a, tella deg tmetti -nneɣ n zik-nni… D tidet, d tugdut mebla tikkin n lxalat ahat, am wakken i tella di Athènes, am wakken i tella di Rum, am wakken i tella di tmura n Lurup n tazwara n lqern wis 20… Anagraw-a n tugdut i daɣ-d-ǧǧan lejdud ur tt-yeffiɣ ara nnun, d tidet ilaq ad tt-nseggem, ad tt-nleqqem … Maca, akken yebɣu ixuss unagraw-a n tugdut, yif « tugdut » i yellan deg La République Algérienne Démocratique et Populaire … sell i yinaw n Pr Kamal Bouamara :

Version imprimable
envoyer par mail



Commenter cet article
Gar usefru n tura d win n zik, yella umaynut ?