Anamek n wawal “lɛar” yemgarad d win n wawal “taqbaylit” (deg unamek wis krad). Deg tmeslayt n yallas, mi ara d-yini yiwen kra niɤ iga-t, neqqar : “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d lɛar !” niɤ “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d taqbaylit” ; mehsub win igan ayen ur nelli deg unagraw n wazalen n teqbaylit, yettusemma d lɛar. Deg lemtul-nneɤ, neqqar : “Anda tewweḍ teqbaylit n yimezwura, ad yaweḍ lɛar n yineggura.”.
Deg umyuzzem n yimussnawen, tella daɤen temgirda-ya gar sin n wawalen-a, “lɛar” akked “teqbaylit”. Ḥekkun-d ɤef wasmi i yennuɤ Ccix Muḥend Ulḥusin akked Ccix Aḥeddad deg uxxam-is, deg Sedduq. Deg lawan-nni, yuɤ lḥal Ccix Aḥeddad, ameqqran n temɛemrin tiraḥmaniyin, d amɤar, d aciban ; ccix Muḥend, netta, mazal-it d ilemẓi, maca yebda yisem-is yettwabdar deg Tmurt n wadda*. Mi mlalen, mmeslayen, awal yewwi-d wayeḍ, ameslay yuli, dɤa myuzzamen. Taggara, wa yedɛa i wayeḍ s yir lfal. Ccix Aḥeddad yenna-yas : “Ruḥ a Muḥend, ad k-ineɤ Rebbi d amengur !” ; ccix Muḥend (ur nelli werɛad d ccix imiren), yenna-yas : “ Ruḥ, ad k-ineɤ Rebbi d aɤrib, axxam-ik d axrib !”
Anamek n ddɛawi-ya, yiwet ; d yir lfal i deg-sent i snat. Ulac ayen yugaren (y)ir annect n win yemmuten d amengur : ulac win yesseftin ccetla-s akked lasel. Annect-a aḥat mačči deg ufus n umdan i yella. Seg tama-nniḍen, ulac ayen yugaren lɛar (mačči yir) annect n win ara yemmten d aɤrib ; meḥsub ad yenṭel gar yiberraniyen ; mi as-yenna AXXAM-IK D AXRIB, ibudd-as nnger. Truḥ-aɤ nufa-tt ! Nniɤ-d ihi lɛar yemgarad akked teqbaylit. Gar wayen ur nelli “d taqbaylit” – meḥsub d lɛar – yella yinig, tella lɤerba, tella lmut di lɤerba akked tenṭelt gar wiyaḍ, gar yiberraniyen. Bedreɤ-d daɤen lemtel : “Anda tewweḍ teqbaylit n yimezwura, ad yaweḍ lɛar n yineggura.” Cukkeɤ aql-aneɤ dinna swaswa ! D tidet, timetti n Tmurt n Yizwawen, am tmettiyin akkit n umaḍal , tbeddel deg yal aḥric : tadamsa, idles , tasertit, … ; seg tama-nniḍen, anagraw n wazalen swayes tleḥḥu Tmurt zik d wid swayes tleḥḥu ass-a ur mwatan, ur ɛdilen. Dɤa, ur ẓriɤ ara ma yella kra n wazal i d-yeqqimen ass-a ?! Iseggasen-a ineggura yettban-d yinig niɤ lɤerba d “tigawt n teqbaylit”. Dɤa, win ur nunag ara ɤer tmura n Lurup, niɤ ɤer tid n Marikan ur yettusemma ara … d amdan ! Nniɤ-d : “D amdan”, mačči kan d argaz, acku ula d tilawin tura ttunagent. Syin ɤur-s, wid ur nri, ur nuksan niɤ ur nezmir ad unagen, ḥesben-ten “yimnigen” d “les indigenes” niɤ, ugar, d lmal n udaynin niɤ, ugar, d lmal n teẓgi. Imawlan ur nezmir ara, niɤ ur nuksan ara ad unagen, dɤa ttrebbin-d arraw-nsen “ i l’exportation”.. Amek ? Selmaden i warraw-nsen, mi d-lulen, akken d ileqqaqen, akken d imeẓyanen, “tafɤansist” ; surfet-iyi : le français (yiwen n ccix n le français yewhem amek i as-qqaren s teqbaylit i le français, tafransist ! …mst ). D acu i d-yeqqimen di Tmurt n Yiqbayliyen ass-a ? Aṭas n lesnaf i yellan. Llan, tamezwarut, wid yettidiren di tmura n Umalu, tuget di Fransa akked Montréal. Gar-asen, aṭas aṭas i yessnen ad mmeslayen yes-s, i icennun yes-s, i iceṭṭḥen yes-s, d aya ! wi, ur zmiren, ur ssinen, ur stufan ad slemden i warraw-nsen taqbaylit niɤ ad asen-sisnen Tamurt. Dɤa, taggara-yi yennulfa-d kra n umawal yessewhamen « les indigènes » i daɤ-yecban Nekni s at Tmurt. Tamurt, semman-as “le pays de mes parents, … de mon père, … de ma mère” ; awalen-nniḍen « Les Berbères de France », « les Berbères de Montréal » ; awal-nniḍen : « Je suis d’origine berbère … [et à destination …inconnue !?] » Gar wi, llan kra n yicennayen, n yimussnawen, … n yiyennaten i d-yettawin yes-neɤ lweqt : la ttnaɤen zeɛma ɤef teqbaylit (ɤef tmaziɤt), la qqaren i wiyaḍ lemdet niɤ slemdet taqbaylit (tamaziɤt) i warraw-nwen (t), nutni ur zmiren ara ad tt-slemden i warraw-nsen nutni ! D lewhayem ! Dɤa, llan kra texleḍ-asen yakk, ur ẓrin ara d acu-ten : ur d Imaziɤen, ur d Ifransisen ! D acu kan ḥemmlen ad gen timeɤriwin yal ddurt di “Le cabaret sauvage”, ad cnun, ad ceḍḥen alamma tqeṭṭirin d tidiwin. Ḥemmlen daɤen ad mmeslayen s le français ɤef Tmurt, ɤef teqbaylit .. Zun akken taqbaylit, am tlaṭinit, d tutlayt yemmuten. Γilen d tutlayt taqbaylit ur nezmir ara ad d-tini tiɤawsiwin yellan ass-a, di Fransa, deg umaḍal, ur d-rrin lexber belli mačči d nutni ur tt-nessin ara … Imezdaɤ n Tmurt daɤen gten mačči d kra. Llan wid yeɤran taɛrabt ; llan wid yeɤran s tefransist ; llan ula d wid yeɤran taglizit ɤas apipri. Ad tleḥḥuḍ deg yizenqan n temdinin n Tmurt, am Tizi Wezzu niɤ Bgayet , ad tafeḍ ɤef yiɤerban uran s taɛrabt, s tafransist, s tagnizit … anagar taqbaylit (niɤ : tamaziɤt ?) ay ulac ! D lewhayem ! Ikabaren (iwumi semman) “n Yiqbayliyen” sufuɤen-d alɤuten-nsen s tefransist, deg yigrawen ttmeslayen s tefransist. Tiyemmatin, akken ad d-seknent iman-nsent belli “xrant” zeɛma, ttmeslayent gar-asent, ttmeslayent i warraw-nsent s tefransist, surfet-i : s le français. Deg wallaɤen n tuget n yimezdaɤ n Tmurt, taqbaylit (tamaziɤt) mačči d tutlayt i yuklalen ad naru yes-s, telha kan i tmeslayt deg yidurar, deg tudrin (mačči deg temdinin, ala !), i ccna, i usefru, i rregmat, i usuɤu deg yiberdan, … Tawaɤit n Yimaziɤen s umata tezga d yiwet, seg wasmi d-tlul yemma-s n ddunit. Yal tallit ad d-afen kra n tutlayt i ɤilen tif tin-nsen ; tutlayin-a deg umezruy -nsent gtent : taregrigit, talaṭinit, taɛrabt, tafransist, … Deg tallit-a, d tafransist akked d taɛrabt i yernan tamaziɤt, niɤ swayes i tt-kkaten Yimaziɤen, i tt-ɤebbun.. Zgan ttnaɤen ɤef tutlayin, ɤef yidelsan.ur nelli d ayla-nsen,la snernayen deg-sent yallas. Γilen, ttɤilen … Ugur ameqqran n Yimaziɤen ihi d aɤili, niɤ akken qqaren s teqbaylit : d nnwaya, d laman ! Werǧin umnen s yiman-nsen, s tgemmi -nsen, s waylay-nsen, s tutlayt-nsen. Wissen ma ad nwun kra n wass belli ula d taqbaylit (tamaziɤt) qqaren-tt medden ? Wissen ma ad d-yaweḍ wass ad gen tamgirda gar tutlayt-nsen akked d tutlayin n wiyaḍ ? Wissen … belli zemren ad mmeslayen yes-s deg temdinin s nnefxa, niɤ xersum melba leḥya, melba akukru ? Wissen … belli zemren ad tt-arun, ad gen yes-s tasertit, tasreḍt (ddin), tussniwin, … Wissen ma ad yili wissen ? WARISEM
Version imprimable
envoyer par mail
Commenter cet article
Izerfan utlayanen akked idelsanen n Yimaziɤen deg Lezzayer Seg tama n uwanek