Izzayriyen akked d Tezzayriyin, γas akken d imaɛraben, ur tt-lemmden ara γer tyemmatin-nsen, deg uxxam, deg uzniq. Neḥsa yakk belli deg uγerbaz ay tt-lemmden, am Yimaɛraben (Arabophones), am Yimamziγen (Berbérophones) ; aγerbaz d tasuddut (institution) n uwanek . Tella taɛrabt n Yizzayriyen iwumi i semman kra n medden “taɛrabt tazzayrit”, “ taɛrabt taγerfant”, … Tutlayt-a mačči d tasenfelt (variante) n “taɛrabt taseklant”, d tutlayt-nniḍen ! – γas akken γur udabu, γur kra n Yimaɛraben ttusemmant d yiwet. Seg tama-nniḍen, ma tegrem tamawt, “taɛrabt-a tazzayrit” ur tesɛi ara kra n uẓayer unsib, ur tettwaselmad ara deg yiγerbazen n Lezzayer. Azayer-a i das-tefka tmendawt n Lezzayer i tmaziɤt ur tt-id-ḍfiren ara kra n yiḍrisen n usnas (textes d’application), akken ad tuɤal s didet d “tutlayt taɤelnawt” deg yal tasuddut n uwanek, yecban amaṭṭaf, tiliẓri, axxam n ccreɛ, … Anda llan kra n yisuḍaf n usnas, am uɤerbaz, ad naf isuḍaf-a mgaraden niɤ ur ten-snusun (ṭebbiqen) ara. Nessen akkit amek tetturar Teɤlift taɤelnawt n Uselmed (MEN) s tmaziɤt seg useggas n 1995/96 – aseggas n uɤunzu n uɤerbaz. Seg wassen ar ass-a, taɤlift-a ur tri ad tt-tefru, ur tt-tferru s wanwa agemmay ara taru tutlayt-a. Dɤa, ar ass-a mazal tessufuɤ-d idlisen n uɤerbaz yettwarun s 3 n yigemmayen : win n tlaṭinit, win n taɛrabt akked tfinaɤ. Ad naf deg-sen yiwen n uḍris yuran s tlata n yigemmayen-a. Iswi-nsen ifa am yiṭij, ɤas akken taswiɛt-a ggaren ttqilen : ran ad tettwaru s yisekkilen n taɛrabt. Mi ara nmuqel ayɤer, ad naf di tazwara imḍebren n tsuddiwin-a n Teɤlift n uselmed akked wiyaḍ ur wulmen ara ad ilin dinna. Acuɤer ? Acku iqerra n uwanek aɛrab-ineslem n Lezzayer ur yesrusu ara menwala deg tsuddiwin-a. Ulayɤer ahat ad d-nebder ismawen n yimdanen-a, acku nessen-iten, nessen tikliwin-nsen : d imeɤnasen n taɛrabt niɤ n tefransist (niɤ i snat) akken ma llan ! D amedya , sin n yimasayen imezwura n CNPLET – ɤas akken yiwen d Aqbayli, wayeḍ d “Acawi”– ur sɛin ara akk assaɤ akked tutlayt-a.
Deg taggara n useggas 2009, sbedden-d anemhal amaynut deg rradyu Sumam ; amdan-a d amesjernan aqdim deg rradyu taɤelnawt n taɛrabt rnu yettwet ɤef taɛrabt – ɤas akken d “Aqbayli”. Ihi, d acu i tebɤam ad d-awin yimeɤnasen n taɛrabt … i tmaziɤt ? Ugur wis sin yerzan tutlayt-a, am waken i t-id-nniɤ iwsawen, ulac (?) iḍrisen n usnas, niɤ ma llan ur ten-ṭebbiqen ara. Acku, lemmer yella kra n usaḍuf, tili ahat ur xeddmen ara akken i asen-yehwa yinemhalen-a !!! Imi, akken nettwali, d aseɛreb i tt-seɛraben gar cwiṭ … d waṭas aṭas. Seg tama-nniḍen, lemmer d tidet tamaziɤt d “tutlayt taɤelnawt”, tili tettusemma d taɤelnawt akkit deg wakal n Lezzayer, mačči kan deg kra n temnaḍt, yecban Tamurt n Leqbayel. Dɤa, mi ara nettḥessis i yimaṭṭafen yecban win n Bgayet , ala taɛrabt uwumi ar nsell, taqbaylit tuqa ! Ihi akka ! deg yimaṭṭafen n Tmurt (n Leqbayel) tella teqbaylit, tella taɛrabt, ma deg tamiwin-nniḍen, ulayɤer ara tili tmaziɤt, ɤas akken ulac tamnaḍt ideg ulac Imamziɤen. D wa d ccreɛ n Rebbi : yiwen yefka-yas kra yellan, : adrim, tazmert , tigemmi , … ; wayeḍ iqell-as ula … d aɤrum ! Di teggrayt, azẓayer n “tutlayt taɤelnawt daɤen” i das-tefka tmendawt n Lezzayer i tmaziɤt yecba lexyal n yigran, taswiɛt-a. Yes-s, s umagrad-a yellan deg tmendawt, ran kan ad aɤ-samnen belli awanek (ddula) tefka azal i tutlayt-a. Ma yella ur d-sufɤen ara iḍrisen n usnas swayes ara tt-“ṭebqen” deg tilawt , deg tsuddiwin n uwanek, yecban aɤerbaz, tasdawit, axxam n ccɛer, tisuddiwin n teywalt, …ad as-gen i tmaziɤt, gar-asen taqbaylit, akken yetteg umger deg yiger. Dɤa win iḍemɛen kra seg uwanek-a, ad teḍru yid-s am win yessunduyen aman …
Deg tallit-nni n wasmi i tella Fransa teḥkem tamurt n Lezzayer, yettili ṭṭrejman deg uxxam n ccreɛ, acku llan wid ur neɤri, ur nessin tafransist … Dɤa, imi Ifransisen ḥsan s waya, yettili dinna ṭṭrejman i yettmeslayen taqbaylit …seg wasmi i tentaqel (riɤ ad d-iniɤ : i testaqel) tmurt-a, ṭṭrejman ur yelli deg uxxam n ccɛer !!! At udabu ẓran belli llan wid ur nfehhem ara taɛrabt-nni, maca ur cliɛen ara, ur dasen-d-tewqiɛ … Rnu, imi nwan rnu ɤilen belli Izzayriyen akken ma llan d Aɛraben, amek ara d-ṭṭrejmen taɛrabt … i Waɛraben !!! D lɛib cwiṭ, niɤ ala ? Seg tama n uɤref Neẓra akkit belli deg tmurt n Lezzayer, izerfan n Yimaziɤen ur d-ttunefken ara, d acraw i ten-id cerwen yimdanen yiwen s yiwen. D amedya, aslali n tsegwin n tutlayt akked yidles n tmaziɤt i yellan deg tesdawiyin n Tizi Wezzu d tin n Bgayet yella-d deffir yisuturen akked d tikliwin n MCB deg yiseggasen n 1980 ; anekcum n tmaziɤt s aɤerbaz yella-d deffir aɤunzu n lakul n Lezzayer deg useggas n 1995 i yeḍran deg Tmurt n Leqbayel ; anekcum-is deg tmendawt yella-d deffir tidyanin n “Tefsut taberkant” i iḥuzan Tamurt n Leqbayel, atg. Mi ara imuqel yiwen akkit aya, ayen iɛeddan, ad iɤil d tidet belli Leqbayel ran tamaziɤt, ran taqbaylit ad tili – ad tili d tutlayt gar taɛrabt akked tefransist, ad as-fken azal, ad as-gen ccan, ad …
Annect-a yak, ay at leɛraḍ, d tikerkas, d aɤurru kan ! Aya mačči d aɤbel n LEQBAYEL ! aya d aɤbel n Kra n Leqbayel kan, rnu drus yid-sen maḍi maḍi …Llan wid yeqqaren : “Ttif takemmict n tzizwa, wala taɤrast n warẓazen !” Lhan lemtul, lhant les metaphores, maca, di tilewt, imdanen mačči d tizizwa, mačči d arẓaẓen ! Mi ara iger yiwen tamawt, ad yaf gar wayen i d-qqaren medden, gar wayen ay suturen ussan n Yennayer akked yebrir, akked wayen i xeddmen, yella lxilaf d ameqqqqqqqqqqqqqran.
Deg wayen xeddmen, ad tafeḍ Leqbayel ur ḥmilen ara taqbaylit, ur as-ttgen ara ccan wala azal. Amek ?
Walit kan d acu i das-xeddmen : ḥeqqqqqqqqqren-tt ! d acu i xeddmen yes-s : cennun rennun xeddmen isefra ! Bohh ! – akken yeqqar Winna – ur tezmir ara teqbaylit i ddin, i tserit, i tussna … Ahat deg waya yella kra n tidet ?! Amek ! ur tezmir ara daɤen i yijernanen ? ! ur zmiren ara Leqbayel ad arun taqbaylit-nsen ɤef yiɤerban (leḥyuḍ), ur zmiren ara ad arun yes-s les SMS akked tebratin ?!
Ur zmiren ara ad ɛerḍen ad issinen ad arun ismawen-nsen s teqbaylit ? ur ẓrin belli taqbaylit tla agemmay, belli tettwaray, belli llan inasiwen (claviers) swayes ara arun taqbaylit deg yiselkimen, deg internet ?! Aḥlil !... WARISEM
Version imprimable
envoyer par mail
Commenter cet article
Izerfan utlayanen akked idelsanen n Yimaziɤen deg Lezzayer Seg tama n uwanek