Yezdeɣ wul targit yeqqim Di tergit kemm d asenḍi Tzedɣeḍ ul mebla amqim Nekk berra i tiṭ d imeṭṭi Urǧin iyi-tru tiṭ-im Ukiɣ, ad iyi-teǧǧeḍ xaṭṭi. Iman n umdan yebna s tlata n yiferdisen : « Nekk », « Netta », d « Nnig-nekk ». Yal aferdis yeqqen ɣer yiwen wudem uffir di tmedurt n umdan, yal yiwen seg wigi acu n tiwwura i yetteldi neɣ yettemdal di tudert n yal yiwen.
Nekk d tabujrut n lebɣi akked wayen yeεnan tillawt d kra i d aɣ-d-yezzin. D Nekk i-yettleqimen ccehwat deg iman n wemdan, d netta i-yesmendigen leɣṛur n tnefsit, yettṛebbin ṭmeε, tismin d wayen yefkan anzi ɣer wanect-a. Netta d tafrit i d-yeqqaren ala, d aɣalad yettẓeriben ɣef wallaɣ tudert tamenzut yefkan anzi ɣer tin n iɣersiwen. D Netta id aɣ-yettergalen iberdan ɣef lebɣi n lebɣi izedɣen deg yiman. Netta yettmal iberdan i ṛṛuḥ, yettqerriε tucḍiwin n yixef.
Nnig-Nekk si ljiha-s yella am ṛṛeḥba i deg ttnejmaεent tyersiwin akked uguren i d-yetterew yimenɣi yettilin ger Nekk akked Netta. Ulac amdan yesrewlan ixef-is ɣef kraḍ iferdisen agi. Ger Nekk d Netta ṭrad icubbel iman n yal yiwen acku di tilawt yezga yimenɣi ger lebɣi akked d tafrit , yal wa ireggel abrid i wayaḍ. Ahat d- aya i yeǧǧan amdan yettidir s wurfan d unuɣnu seg mi ara d-illal ar almi d ass mi ara yemmet. Yeqqar Victor Hugo : “Tilelli d afran ger tanaṣaf akked d tafrit . Amdan yedmen abrid n tafrit d netta i d ilelli.” Nudaɣ amḍiq Nudaɣ amkan Nudaɣ aḥriq Nudaɣ ussan Ur ufiɣ rriq I k-icuban Ad k-ttnadiɣ γef wudmawen Ur k-ufiɣ Deg wulawen Ziɣ ɣas lliɣ Kečč wissen (Katia Touat) Imenɣi yellan deg yixef n umdan igellu-d s ifeṭiwjen yesaɣayen ijujaḥ n uḥulfu. Iḥulfan yellan d tirgin yettnawalen lebɣi n timena. Nnig wiyaḍ amedyaz ireq ugar s ucayuḍ n lhejna n times i d-yettenkaren deg iman n yiman-is. Allaɣ yettemεebbaṛen ger ayen icehwa wul d wayen tuggi tafrit irekkem, yattaǧǧa-d iragen yettεemiṛen tignawt (taɣzint ) d isefra, d ifyar . Isefra yettdelwiḥen ɣef yifer n ṛṛuḥ akken ad lallen amer ad fsin icidiwen iεelqen iman ger talwit akked cwal. Ulac i yugaren cwal n daxel n wul n wemdan. Yezgen yiḍ tebrek teɣma Iɣum uzgen di ṭṭlam-is Tasusmi di yal tama Ṭṭlam yeggugem yimi-s Awal yeḥṣel di tullma Yellem wul di qessam-is Qessam d taqerrabt tegma Yal aǧenniw yeddem isem-is (Khatabi Ahmed) Awal yettuɣal imiren d tafelwit deg yezmer ad irqem ayen ɣef acu yemderkal amru yesmeεdzen i tnekra. Di ccew yettinig lxaṭer ɣer imeḍqan yellan nnig tidmi n umdan, akken ad yezdi iggeni ɣer wakal, ad isenfel akal ɣef igenni, ad ihuz s lemwaji n wurfan idurar n neqma i d-yesbed Netta n yiman zdat Nekk yettrabin cihwat. Tebrek di tagnit am tin tezuɣureḍ iman-is akken ad tessu amendil-is ɣef usefru amer ad iqazem tahuski n temlal. Din azulal yettbedil anamek yettuɣal yif ṣwab ur d n-qeṭṭu. Ur ttefɣeɣ Ad iliɣ akkan d iman-iw Deg yigenni ma freɣ D laεjeb ad d-arweɣ Ad skerheɣ iman-iw *** Taẓuri n yigeni Fell-i terwel Di lexyalat n usmekti Cbiɣ kan Taryel Nɣiɣ ula d tamusni Mi εezṛayen ibeddel Teεawj-as tikti Yerra kulci yehmel ( Aouchich Mohamed) Acu i tudert acu i d tamettant ? Tanica ɣef tanica tettmudud allefuɣ yettaran yir tamsessit di rrif. Innig ma yal yettban iḍul , ul iεemmed i rwaḥ yattawin akkin i rwaḥ. Lfuḍa n lmut tettban di tallit am tin-a, d leḥrir yesifsusen ɣef ul ma keblen icidiyen n lxiq. Lxiq yettuɣal d abrid yettaɣ yiman akken ad yenfel ɣer iberden n trewla. Tarewla tettuɣal d tanfust yettawin amdan ɣer tqucac n tudert anda tuffrin werǧin frant. Di tmeqbert ḥyan-d lmiytin Mmuten widak yeḥyan Ɣur-sen d tudert tayḍnin Ṣṣut-nni i d yettawin Anza n tɣaltin D zzhir n waḍu Aḍu,…aḍu d-yettsuḍu. ( Khatabi Ahmed) Iẓri mi yeldi ɣef timurṣad, yettef dwa deg umjadel akked d win yeṭfen tisura n tudert. Lexyuḍ ma din fsin, tidmi tezmer ad teqqen awezɣi ɣer tidet ! Tezmer ad squceḍ di tebḥat n tkerkas isufar yettaran aggas (ljerḥ) yeḥla. Ger tillist n tiselbi akked d taɣzin, lmeεqul yettuɣal ɣer deffir akken ad yegg nnuba i tirga n wul. Tabrek ziɣ ula d netta-t s thuski. Tahuski ziɣ ula d netta-t s ṣikra. Timlalay snent ad awwint iberdan nniḍen. Temri terruri ur teri Tata adrar yemḍel Di ṣṣeḥ telqeḍ tefruri Aḍar yuz d asawal Tabaεaɣ aknu damsari Lekdeb yelḥa yemsel lex ssmayem s ubruri uran yekfen yettunawel Gar laman teɣri-d a tiɣri Tisulya ar uhudref beddel Aḥric yeɣɣerbel yerruri Ssekref i twuɣa reṭṭel (Methari Hakima) Nekk n yiman yezga d amsuter, Netta n yiman yezga d imsergel. Ayen igedlen yettuɣal d cihwa yesmendagen tagrawla , reffu, aɣaweɣ. Ziɣ ifyar id yuǧǧwen liqqa si tiregwa n laxert, zemren ad bedlen tira n twenza. Ula d iɣunam ihuz ubehri, ma din flan ttawin-d yal aḥiḥa. Tijewaqin nat laxert, iɣasen yeggunin tenekra, akal yacedhen aman, isura yeḥwajen ammas, timḥermin yesutren izuraz… ran takufḍa d sεaya yettawin iman nnig aglugel deg yebɣa ad tt-yensentu Netta. Ger lawan akked wayeḍ yettban Nnek d imerni. Maca ur yebdid umdan ɣef yiwen uḍar, ur yuggim sḍel yeflan. Ruḥ yezga yettεenni, imi yezga yetɣenni, ma d Nnig-Nekk yuggi tanumi. Tafat tegres teftutes Temzerwaε akk d iceqfan Yal aceqquf di ṭṭlam yumes Tettimlul tebrek yeṣfan Yesfeḍ-d ucebḥan ɣur-s. *** Akuden ḥfan Uḍan rfan Ussan kfan Iṭijen nfan D ansay n yiḍes i d-yennulfan. ( Louni Hocine) Tazrenant iḥuzan ṛṛuḥ tecba tabuciḍant ur neεtiq kra id temugger deg abrid-is. Yuɣal lḥawj ɣer tufra di tufra. Yedduri yiman ixef n yixef-is. Yesbur wallaɣ taqacebit n tirẓi-s. Tayri tezga temurḍes ɣef yejdi n leɣṛuṛ. Izamulen n yiman ṣeεben i uzmek. Tamusni tameεlalt ur telli d tin ara d yefdun ixef. Ziɣ tidmi tella d tasenbart n leḥmala. Lḥamu yekkad di tesmeḍ n ddew wakal. Tasmeḍ tekkad seg urɣu n yiṭij yedlen tafat. Ïlam ur yelli d mmi-s n yiḍ. Taffa tella kan d isɣaren. Win yerɣan werǧin yeknif, win yesensen times yuɣen yewwi abbu n lḥif. Ma ad yenker yiman iman-is Ɣef « nekk » i yebna yixef Ma iɣab isem ɣef bab-is Deg leḥq-is ad yesuref Abrid yakk yassen abrid-is Yesen ufurk anda yeṭṭef Yal urar s ilugan –is Win isen-yefɣen ad yettwexḍef ! (Hamid) Anda i tezdeɣ tifrat ? Di tgelda n cciṭan ? Di tmurt n yiṛebiten ? D telt lxali ? D anda mcenqaren idurar ? D anda mecḥen waman iggeni ? D anda yenqeraε yiẓri ? Aḍar ur yelhi ɣef tmurt, ur yeblaε s ddew wakal. Allen ur muqlent anda yella tbut, ur nuden-t ansi i d-tekka taggut. Ayen yellan win i t-ifehmen yeẓra belli yecba lxali, ayen ur nelli win it-inudan yuffa syen id yettlal kulci.
Version imprimable
envoyer par mail
Commenter cet article
Azal n tira di tmedyazt n teqbaylit