Aṭṭan n tegẓelt : d acu-t ? Yal ddqiqa, tigeẓẓal ssizdigent azal n yiwet (01) n llitra n yidammen, meḥsub tis-semmus (1/5) seg wayen i d-iḍeggir wul. Aṭṭan azemni n tgeẓẓal d yiwen n waṭṭan aseṭṭaf i yettawin ɣer uttwiɣ s drus drus n tezmert n tgeẓẓal, yerna ur iḥellu ara. Yettarra tigẓelt ur tezmir ara ad tessizdeg idammen neɣ ad tebru i kra n yihermunen. Aḍegger n yisufar n umitabulizm d waman izaden ɣer waman n tasa ad yettenqas cwiṭ cwiṭ, dɣa d ayen ara sen-iḥettmen ad kmumsen sdaxel idammen.
Aṭṭan azemni n tgeẓẓal itekk-d seg twuɣa is-s d-yessegray waṭṭan n ssker d waṭṭan n uṭansyu neɣ aṭṭanen nniḍen. Ma d aṭṭan n tgeẓẓal n teswiεt yettas-d ɣef tikelt, tikwal sdeffir n laksida neɣ aparasyu iweεren. Yezga yettas-d daɣen mi ara yenqes ucercer n idammen ɣer
tgeẓẓal. Amek i xeddment tgeẓẓal ? Tigeẓẓal ɣer-sent yiwet n twuri tameqrant : d tukksa n waman izaden d wayen i d-yessegra umitabulizm seg yidammen. Idammen ttawḍen-d ɣer tgeẓẓal s yiẓuran n tegẓelt, d nutni i d-yessawaḍen idammen yeččuren d luksijan i d-yessufuɣ wul. Mi ara kecmen ɣer tgeẓẓal, idammen leḥḥun deg yiẓuran simmal simmal ttimẓiyen, alma yal aẓar yewweḍ ɣer unifrun,
iwumi nezmer ad nsemmi tigẓelt tamecṭuḥt. Anifrun yesεa aglumirul i yessafayen aman, lemleḥ, lkalsyum, isemmamen iminiyen (acides aminés) akked ukerfa. Yesεa daɣen tajeεbubt i yessawaḍen aman d tɣawsiwin i dyettwajemεen. Idammen ttsummun-d ar deqqal tiɣawsiwin i tezmer tfekka ad tenttesseqdec i tikelt nniḍen, ma d ayen i d-yegran yettnejmaε-d deg teḥḍunt, yiwen akken i igan am inifif yettwaqqnen ar ujeεbub n waman n tasai yessawaḍen ibeccan ɣer tembult. Melmi i tessefk tiẓri n umejjay ? Ma yella tuḍnem seg waṭṭan n ssker neɣ kra n waṭṭan nniḍen i izemren ad yessiweḍ ɣer waṭṭan n tgeẓẓal, amejjay ad yeḍfer tazmert n tgeẓẓal-nwen s tesleḍt ara yeg i yidammen d waman n tasa. Ma yella banent-d kra n ccirat sdeffir n tmerza ar umejjay-nwen, ttxilwat uɣalet ar ɣer-s.
Γas akken kunwi mačči seg wid i yezmer ad yeṭṭef waṭṭan n tgeẓẓal, rzut ar umejjay-nwen imir-nni yakan mi ara twalim deg usunned n yibeccan-nwen ibeddel s waṭas neɣ aman-nwen n tasa sεan kra ticraḍ n yidammen. Ccirat n waṭṭan n tgeẓẓal Anerni n waṭṭan azmni n tgeẓẓal yettili-d deg waṭas n wakud, ɣef aya ccirat zgant ur d-ttbinent ara deg yiseggasen imenza, acku tigeẓẓal deεεnent, zgant ɣerrment-d ayen i sent-ineqsen deg tezmert. Aṭṭas n imuḍan ur ttfiqen ara s weɣbel-nsen n tezmert alma dayen
yegra-d ala 25% seg tgeẓẓal i ileḥḥun akken iwata.
Tikwal ala kra kan n ccirat timatutin, am εeyyu, i izemren ad d-yesbin aṭṭan, aya i waṭas n
wakud. Γer yemdanen i isehlen i tuṭṭfa n waṭṭan n tgeẓẓal, yessefk-asen ihi ad xeddmen yal
tikelt tasleḍt i yidammen d waman-nsen n tasa akken ad nezmer ad nfiq s waṭṭan. Ma yessaweḍ waṭṭan dayen yeṭṭef, ccirat-a i d-iḍefren zemrent ad d-binent :
Ayen i yessawaḍen ɣer waṭṭan n tgeẓẓal d yemdanen i izemren ad t-id-yeṭṭfen :
Sebba tamenzut i yettawin s waṭas ɣer waṭṭan azemni n tgeẓẓal d aṭṭan n ssker, d ssenf 1 neɣ 2. Dɣa, aṭṭan n ssker itett deg yiẓuran imecṭuḥen n yidammen, deg-sen ula d wid yettilin sdaxel n tgeẓẓal. Aṭas n wayen nniḍen i izemren ad yawi ɣer waṭṭan n tgeẓẓal, seg-sen wiya :
Aḥader seg waṭṭan n tgeẓẓal Tikwal, d awezɣi ad nizmir ad nḥader ɣef waṭṭan-a. Maca sebbat timeqranin yettawin ɣer-s d aṭṭan n ssker akked win n uṭansyu n yiẓuran. Taεessast igerrzen ɣef sin waṭṭanen-a tessenqas nezzeh deg usiweḍ ɣer waṭṭan n tgeẓẓal. Maca, tinummiyin igerrzen n tudert zemrent ad εiwnent deg uḥader ɣef waṭṭan-a aseṭṭaf.
Iseḥluyen n waṭṭan n tgeẓẓal Γas ur nezmir ara ad nesseḥlu aṭṭan n tgeẓẓal, ddwa tezmer ad tessenqes neɣ ad teḥbes yakk
anerni-ines. Nesseḥlaw deg tazwara aṭṭan i d-yessawḍen ɣer waṭṭan n tgeẓẓal, am ssker neɣ
aṭansyu. Dacu kan ula d aṭṭan n tgeẓẓal s timmad-is yessefk daɣen ad nernu aseḥlu-ines.
Azzug (bezzug) n yiḍarren, n tewleẓẓiyin, n tqeslaḍin neɣ n wallen ;
Taqriḥt deg lawan n ubeccec akked wenqas seg usunned n waman n tasa ;
Abeccec s waṭas
Aman n tasa i ikufften, ttwaɣen neɣ ini-nsen yuɣal qessiḥ ;
Alluy n uṭanṣyu n yiẓuran ;
Σeyyu d facal yettbinen nezzeh ;
Amεuqqu d yiriran ;
Tamagirt, llqu akked terẓeg deg yimi ;
Ṭṭeεfan d wenqas seg taẓit kan akka, wer ma neẓra ayen ;
Beqqu n yiḍes akked ulukkez ;
Leqriḥ uqerruy ;
Ancewwal deg yiḍes ;
Teqreḥ deg tlemmast, deg tama n wadda n weεrur (azagur) neɣ ɣef yidisan n wammas ;
Inzikmiren neɣ targagit n teftilin (muscles) s wer lebɣi akked lwihnat ;
Aɣẓaẓ n weksum.
tamsalmit n tgeẓẓal ;
Aṭṭan n yirsuhinen (kystes) n tgeẓẓal ;
Aṭṭanen n temḥaddit n tfekka (immunité), amlupus ;
Alluy deg uṭansyu n yiẓuran n yidammen ;
Aqfal n yijeεbuben n waman n tasa ( s sebba n temsalmiyin neɣ s yidɣaɣen n tgeẓẓal i d-yettilin s waṭas) ;
Aseqdec s waṭas n ddwawi i ifessin deg tgeẓẓal.
Ḍefret akken yessefk iseḥluyen i wen-d-yefka umejjay ma yella tuḍnem deg ssker, deg lupus neɣ deg uṭansyu.
Ttqissit dima aṭansyu n yiẓuran-nwen.
Xḍut i usuget seg tissit n ccrab, n iεeqqaren akked ddwawi, aladɣa wid i ntess mebla amejjay, am aspirin d wiyaḍ.
Sseḥlut iman-nwen s tɣawalt mi ara ken-taɣ temsalmit n waman n tasa neɣ tin n yijeεbuben n waman n tasa.
Version imprimable
envoyer par mail
Commenter cet article
Tiɣri id uran ufrinen Die Linke