|
Ayen i d-yernan d aneggaru : 2 Ctember.
Ayen yurzen tutlayt taqbaylit, anegmu-ines / Anegmu n tira-s / tidiwenniyin d yeḍrisen n imussnawen n wannar-a / Timsirin / Aseqdec n teqbaylit deg wallalen
allal
allalen
wallal
wallalen
moyen(s), instrument(s)
imaynuten n telɣut (internet,…)
Innelmaden-a ifuden tamusni n tutlayt taqvaylit vḍan γef krad n yeḥricen: Aḥric amenzu n ilemzyen d tlemzyin d ifransisen akk d yeqvayliyen seg imawlan-nnsen, ur ssinen ula d awal n teqvaylit. Rzan-d γer tiddukla-nneγ i wakken ad ḥulfun s izuran-nnsen d izuran imawlan-nnsen. Ilemziyen-a ma ulac wid ara sen-yemlen avrid yelhan at iččumar d iεdawen n tudert a ten-rren γer tama-nnsen. Adavu Aẓẓayri yeldi di yal iγrem di Fransa aγervas i uselmed n taεravt d ddin. Aḥric wis sin d wid yeγran tutlayin tijentatin rnan ttmeslayen mliḥ taqvaylit, ssaramen ad lemden tira-s imi ẓran d tira ara d-yessufγen tutlayt-nnsen seg tallast γer tafat. Llemden-t s lferḥ d (...)
Areẓqi Ayemmel : Dayen, Issin yeffeɣ-d, yettnuzu deg tnedlisin. D acu i d aḥulfu-inek amezwaru ? Kamal Bouamara: am wakken qqaren : teffeɣ targit ɣer tafat ! Ayen yellan d takti kan, d asirem, d asenfar Asenfar Isenfaren Usenfar Projet(s) , ass-a dayen yuɣal d taɣawsa, d adlis i zemren medden ad walin, ad massen, ad ɣren … Tura ccekk ur yelli, Issin yella ; yella yisem-is, yella netta, mačči am ccix n lkanun : isem-is yella, netta ulac-it! A.A: akken ttwaliɣ, axeddim i xedment teẓrigin L’odyssée yelha nezzeh, igerrez : afran n teɣlaft, lkaɣeḍ, lexyaḍa, … Rnu ula d ssuma-ines, tsuɛed imdanen. D acu ara d-tiniḍ ? K.B: D tidet, axeddim xedment teẓrigin (...)
Atas i d-yeqqaren d akken nekkni s iqbeyliyen ur nezmir ara ad nelmed neɣ ad nselmed tutlayt nneɣ mebla tutlayin nniden. Zzun akken d awezɣi ad iseqdec yiwen taqbaylit s teqbaylit. Mass kamal Buεmara, yefra-d tamsalt-a, yerza asalu. Deg ussan ayi yezzrin, i d-yessuffeɣ yiwen n usegzawal n teqbaylit. Ɣas abrid issawen, ɣas imugger-d ațas n wuguren, netta akked yemdukal-is isawed a d-yessuffeɣ yiwen n usegzawal n teqbaylit. Asegzawal ayi isemma-yas “issin”. Issin, d asegzawal n teqbaylit s taqbaylit. Ad tafem deg-s azal n 6000 n tebbura. Amek ara d-tafem awal deg usegzawal-a? Awalen ibeddun s tergalin, amedya Amedya Imedyaten umedya (...)
Izzayriyen akked d Tezzayriyin, γas akken d imaɛraben, ur tt-lemmden ara γer tyemmatin-nsen, deg uxxam, deg uzniq. Neḥsa yakk belli deg uγerbaz ay tt-lemmden, am Yimaɛraben (Arabophones), am Yimamziγen (Berbérophones); aγerbaz d tasuddut (institution) n uwanek awanek Iwunak uwanek yiwunak Etat(s), ddula . Tella taɛrabt n Yizzayriyen iwumi i semman kra n medden “taɛrabt tazzayrit”, “ taɛrabt taγerfant”, … Tutlayt-a mačči d tasenfelt (variante) n “taɛrabt taseklant”, d tutlayt-nniḍen ! – γas akken γur udabu, γur kra n Yimaɛraben ttusemmant d yiwet. Seg tama-nniḍen, ma tegrem tamawt, “taɛrabt-a tazzayrit” ur tesɛi ara kra n uẓayer aẓayer iẓayaren uẓayer yiẓarayen (...)
Kem d yemma iyi-d-isekkren, yes-m id-neṭqeγ ma akken i d-llin-tt wallen-iw γer ddunnit. Tecfiḍ-d itlallit n zzman, tqubleḍ yal acengu, tedder i tsuta Tasuta Tisutwin Tsuta Tsutwin Génération(s) n wass-a. Ma ad ddmeγ imru ad aruγ: yal asekkil s wazal-is, yal awal s unamek-is, yal tawinest s yiswi-s. Tuγaleḍ-iy-d ttasarut s ildiγ yal tabburt. Ḥerzeγ-kem, am aman tesseγ-kem. Yes-m ttarguγ tafsut, d kem id ccbaḥa n tmurt n Yiqbayliyen. Yes-m iberzeγ lehmum d wurfan. Awal-im yecba ağeğğig, yezga zeddig. Imi d telhiḍ, yes-m zgiγ sγerbileγ awal-iw. D kem id tilelli. Werğin qedεeγ layas, yal aṭṭan I d-yusan ad-as d-afeḍ ddwa-s. Tuγaleḍ-iyi-d d tajerrumt: (...)
Anamek n wawal “lɛar” yemgarad d win n wawal “taqbaylit” (deg unamek wis krad). Deg tmeslayt n yallas, mi ara d-yini yiwen kra niɤ iga-t, neqqar : “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d lɛar !” niɤ “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d taqbaylit” ; mehsub win igan ayen ur nelli deg unagraw Anagraw Inagrawen unagraw yinagrawen système(s) n wazalen n teqbaylit, yettusemma d lɛar. Deg lemtul-nneɤ, neqqar : “Anda tewweḍ teqbaylit n yimezwura, ad yaweḍ lɛar n yineggura.”. Deg umyuzzem n yimussnawen, tella daɤen temgirda-ya gar sin n wawalen-a, “lɛar” akked “teqbaylit”. Ḥekkun-d ɤef wasmi i yennuɤ Ccix Muḥend Ulḥusin akked Ccix Aḥeddad deg uxxam-is, deg Sedduq. Deg (...)
Ilmend n wass agraɣlan n tutlayt tayemmat; ilmend umulli wis-21 n tmettant n dda Lmulud At Mɛemmer. D tajmilt i Kamal Uẓerrad. Yiwet seg temsirin i yesselmed Kamal Uẓerrad, deg usideg n tiddkla Numidya. Tiddukla Numidya n Wehran ad tessudes “ass uselmed n teqbaylit”, ara d-yilin ass n sem (lǧemɛa) 19 Furar 2010, seg 9 n tnezzayt alamma d 18 n tmeddit. Ahil: 09:00 Awal ɣef waddad ideg tettidir tutlayt-nneɣ s umata akked tririt i yesteqsiyen ara d-yersen Sɣur : Ǧamal.B 09:30 09:30 D timsirin : Seg ugemmay alamma d taseftit Sɣur : Ṣaliḥa Benmeryem/Ǧamal Benɛuf 12:00 (...)
War tuzzya tunnḍa, bɣiɣ arraw n taddart-iw (Tiwal, At Mεuc, Bgayet Vgayet Bgayet Béjaïa, Bougie ) ad lemden tira n teqbaylit, ad tt-sseqdacen yal ass. Amkan yella. I ulac ala ASELMAD. Nezmer ad d-naf kra n uselmad ara yesseɣren kra n wussan, maca Maca Mais ur nzemmer ara ad nelmed tutlayt deg kra n wussan kan. Yerna i wakken medden yakk ad sen-tettunefk tegnit ad sen-teεjeb teqbaylit, ad amnen belli ula d nettat d tutlayt i izemren i kra yellan, syinnakkin ad tt-lemden, yessefk aselmed-is ad yili d win yezgan yella, mačči deg kra n wussan kan, dɣa tefra tfuk. Γef aya yessefk ad nxelleṣ aselmad ara d-nawi. Atan ihi d acu i d-ssutureɣ deg-wen: (...)
Inelmaden cektayen ɣef yiwen uselmad n umezruy Amezruy Imezruyen umezruy Histoire(s) deg uɣsur n tutlayt n tmaziɣt. Acku Acku Parce que aselmad-agi qessiḥ aṭas, yerna iban-d am wakken yesselmad kan amezruy n Imaziɣen akken kan ad yečč aɣrum yes-s. Netta mgal mgal contre, anti tamaziɣt i yella. Aṭas n tikwal ixedmen asendad asendad usendad isendaden grève fell-as, imi yezga yettili mgal ayen xeddmen inelmaden, aladɣa ma gan-as anadi s teqbaylit. Dɣa tagi d yiwet n tedyant ger waṭas i yexdem uselmad-agi.Yiwet n tikelt, yefka-yas i yiwen unelmad akken ad d-yeg anadi ɣef umezruy n taddart-is. Anelmad-nni iga-d yiwen unadi meqqren, yura-t s (...)
Tazwart Mi ara yemmeslay yiwen i baba-s, neγ i umdakel-is, neγ i uqcic ameẓyan, mebla ccek, yemgarad wamek ara asen-yemmeslay. Akken daγen ay temgarad tmeslayt n win yellan deg ssuq, akked win yellan deg tneγrit, deg lqahwa, deg uxxam... D aya umi nessawal deg tesnilestmettit “iswiren (izmamen) n tutlayt”[1]. S unamek-nniḍen, yiwen n yizen nezmer ad t-nessiweḍ s tefyar yemgaraden almend n tegnatin n usiwel, almend n win umi nettmeslay. Iswiren n tutlayt, d tamsalt yerzan tussna n tesnilestmettit[2]. Maca Maca Mais , nezmer ad nezrew tamsalt-a i yiswan-nniḍen. Amezwaru deg-sen, d (...)
0 | 10
Dans la première partie de cette contribution, j’ai discuté des systèmes graphiques que taqbaylit a acquis jusque-là. Pour rappel, je disais que : 1. la dotation de taqbaylit d’une graphie et d’une tradition d’écriture, digne de ce nom, s’est faite en dehors des canaux officiels et a, par conséquent, échappé au contrôle de l’État algérien, pour des raisons que nous connaissons: l’État algérien voulait éradiquer cette langue. 2. cette tradition d’écriture s’est imposée d’elle-même grâce aux efforts de quelques écrivains et berbérisants, dont la liste est longue. Donnons un sens plus pur aux mots que nous utilisons Depuis deux décennies au moins, nous (...)
Historique Le processus de standardisation de taqbaylit remonte à la deuxième moitié du XIXe siècle. C’est à cette époque que commencent les premières opérations du long et lent processus de « passage à l’écrit » que connaît taqbaylit. Dans le but de mieux connaître, de l’intérieur, les populations kabyles que l’administration coloniale française n’a pas encore réduit totalement, la Direction de l’armée avait alors encouragé toutes les recherches qui ont porté sur les sujets d’intérêt général et immédiat, tels que les « œuvres de l’esprit » (telle que la langue, les récits, la poésie, …) produites par les Kabyles, leur droit coutumier, leur organisation sociale et (...)
Innelmaden-a ifuden tamusni n tutlayt taqvaylit vḍan γef krad n yeḥricen: Aḥric amenzu n ilemzyen d tlemzyin d ifransisen akk d yeqvayliyen seg imawlan-nnsen, ur ssinen ula d awal n teqvaylit. Rzan-d γer tiddukla-nneγ i wakken ad ḥulfun s izuran-nnsen d izuran imawlan-nnsen. Ilemziyen-a ma ulac wid ara sen-yemlen avrid yelhan at iččumar d iεdawen n tudert a ten-rren γer tama-nnsen. Adavu Aẓẓayri yeldi di yal iγrem di Fransa aγervas i uselmed n taεravt d ddin. Aḥric wis sin d wid yeγran tutlayin tijentatin rnan ttmeslayen mliḥ taqvaylit, ssaramen ad lemden tira-s imi ẓran d tira ara d-yessufγen tutlayt-nnsen seg tallast γer tafat. Llemden-t s lferḥ d (...)
Kamel Bouamara, qui est l’auteur du dictionnaire kabyle-kabyle “Issin”, n’a pas mâché ses mots pour mettre aux banc des accusés ceux qui prétendent que la langue kabyle n’est pas apte à répondre aux besoins de l’homme en matière de communication. “Ce sont eux qui n’arrivent pas à être au diapason de l’exigence de la langue kabyle !”, déclare avec véhémence le Dr Bouamara. Le conférencier est allé même jusqu’à “psychanalyser” ces hommes et ces femmes qui préfèrent faire recours à la langue française dans leurs discussions quotidiennes. Idem concernant les parents qui parlent à leurs enfants dans une langue étrangère, le français surtout, à la place de la langue (...)
Areẓqi Ayemmel : Dayen, Issin yeffeɣ-d, yettnuzu deg tnedlisin. D acu i d aḥulfu-inek amezwaru ? Kamal Bouamara: am wakken qqaren : teffeɣ targit ɣer tafat ! Ayen yellan d takti kan, d asirem, d asenfar Asenfar Isenfaren Usenfar Projet(s) , ass-a dayen yuɣal d taɣawsa, d adlis i zemren medden ad walin, ad massen, ad ɣren … Tura ccekk ur yelli, Issin yella ; yella yisem-is, yella netta, mačči am ccix n lkanun : isem-is yella, netta ulac-it! A.A: akken ttwaliɣ, axeddim i xedment teẓrigin L’odyssée yelha nezzeh, igerrez : afran n teɣlaft, lkaɣeḍ, lexyaḍa, … Rnu ula d ssuma-ines, tsuɛed imdanen. D acu ara d-tiniḍ ? K.B: D tidet, axeddim xedment teẓrigin (...)
Atas i d-yeqqaren d akken nekkni s iqbeyliyen ur nezmir ara ad nelmed neɣ ad nselmed tutlayt nneɣ mebla tutlayin nniden. Zzun akken d awezɣi ad iseqdec yiwen taqbaylit s teqbaylit. Mass kamal Buεmara, yefra-d tamsalt-a, yerza asalu. Deg ussan ayi yezzrin, i d-yessuffeɣ yiwen n usegzawal n teqbaylit. Ɣas abrid issawen, ɣas imugger-d ațas n wuguren, netta akked yemdukal-is isawed a d-yessuffeɣ yiwen n usegzawal n teqbaylit. Asegzawal ayi isemma-yas “issin”. Issin, d asegzawal n teqbaylit s taqbaylit. Ad tafem deg-s azal n 6000 n tebbura. Amek ara d-tafem awal deg usegzawal-a? Awalen ibeddun s tergalin, amedya Amedya Imedyaten umedya (...)
Tamurt.info: Vous venez de publier Issin, un dictionnaire kabyle monolingue ( taqbaylit s teqbaylit), quel est votre sentiment en tant qu’auteur de cet ouvrage, lequel est le premier en son genre? Kamal BOUAMARA : au plan matériel, j’avoue que je suis très satisfait du travail fait par les éditions L’odyssée et l’imprimerie Arc-en-ciel que je remercie de tout cœur ; c’est un travail de professionnels. Avec un travail d’une telle qualité matérielle et au prix public, très abordable, de 1250 DA l’exemplaire, on ne peut être que satisfait. Quant au plan du contenu, je crois qu’il faut laisser les lecteurs en juger par eux-mêmes. Le processus de « (...)
Izzayriyen akked d Tezzayriyin, γas akken d imaɛraben, ur tt-lemmden ara γer tyemmatin-nsen, deg uxxam, deg uzniq. Neḥsa yakk belli deg uγerbaz ay tt-lemmden, am Yimaɛraben (Arabophones), am Yimamziγen (Berbérophones); aγerbaz d tasuddut (institution) n uwanek awanek Iwunak uwanek yiwunak Etat(s), ddula . Tella taɛrabt n Yizzayriyen iwumi i semman kra n medden “taɛrabt tazzayrit”, “ taɛrabt taγerfant”, … Tutlayt-a mačči d tasenfelt (variante) n “taɛrabt taseklant”, d tutlayt-nniḍen ! – γas akken γur udabu, γur kra n Yimaɛraben ttusemmant d yiwet. Seg tama-nniḍen, ma tegrem tamawt, “taɛrabt-a tazzayrit” ur tesɛi ara kra n uẓayer aẓayer iẓayaren uẓayer yiẓarayen (...)
Kem d yemma iyi-d-isekkren, yes-m id-neṭqeγ ma akken i d-llin-tt wallen-iw γer ddunnit. Tecfiḍ-d itlallit n zzman, tqubleḍ yal acengu, tedder i tsuta Tasuta Tisutwin Tsuta Tsutwin Génération(s) n wass-a. Ma ad ddmeγ imru ad aruγ: yal asekkil s wazal-is, yal awal s unamek-is, yal tawinest s yiswi-s. Tuγaleḍ-iy-d ttasarut s ildiγ yal tabburt. Ḥerzeγ-kem, am aman tesseγ-kem. Yes-m ttarguγ tafsut, d kem id ccbaḥa n tmurt n Yiqbayliyen. Yes-m iberzeγ lehmum d wurfan. Awal-im yecba ağeğğig, yezga zeddig. Imi d telhiḍ, yes-m zgiγ sγerbileγ awal-iw. D kem id tilelli. Werğin qedεeγ layas, yal aṭṭan I d-yusan ad-as d-afeḍ ddwa-s. Tuγaleḍ-iyi-d d tajerrumt: (...)
Anamek n wawal “lɛar” yemgarad d win n wawal “taqbaylit” (deg unamek wis krad). Deg tmeslayt n yallas, mi ara d-yini yiwen kra niɤ iga-t, neqqar : “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d lɛar !” niɤ “Leflani (Leflantiyya) y(t)eǧǧa-d taqbaylit” ; mehsub win igan ayen ur nelli deg unagraw Anagraw Inagrawen unagraw yinagrawen système(s) n wazalen n teqbaylit, yettusemma d lɛar. Deg lemtul-nneɤ, neqqar : “Anda tewweḍ teqbaylit n yimezwura, ad yaweḍ lɛar n yineggura.”. Deg umyuzzem n yimussnawen, tella daɤen temgirda-ya gar sin n wawalen-a, “lɛar” akked “teqbaylit”. Ḥekkun-d ɤef wasmi i yennuɤ Ccix Muḥend Ulḥusin akked Ccix Aḥeddad deg uxxam-is, deg Sedduq. Deg (...)
0 | 10
[1] Γur Imaziɣen n tama n Tipaza, d nutni i d Leqbayel, d nutni i yettmeslayen taqbaylit ; « tamaziɣt n Tmurt (Tizi Wezzu, Bgayet,Tubiret …)» qqaren-as tazwawt, imezdaɣ-ines qqaren-asen Izwawen.
[1] Γur Imaziɣen n tama n Tipaza, d nutni i d Leqbayel, d nutni i yettmeslayen taqbaylit ; « tamaziɣt n Tmurt (Tizi Wezzu, Bgayet,Tubiret …)» qqaren-as tazwawt, imezdaɣ-ines qqaren-asen Izwawen.
Anda i lliɣ ?
Axxam > Tutlayt
Contact our advertising team for advertising and sponsorship in Tamurt : Régie Publicité.
Service Online Tamurt : Rencontres | Emplois | Recherche | Petites-Annonces | Loisirs | Naissances, Mariages, Nécrologie | Abonnement | E-paper
Tamurt associated websites : Tamurt.tv | Kabylei.eu
Copyright 2009 Tamurt
This service is provided on Tamurt online Newspapers' standard Terms and Conditions. Please read our Privacy Policy.To inquire about a licence to reproduce material from Tamurt, click here.This website is published by a member of the association DKF e.V.